Veckans maträtt av Svenne och Mattias- ananasmarinerad kyckling



Ananasmarinerad kyckling

4 portioner

 Marinad

2 msk olivolja

1 msk tamarisoja

1 tsk svartpeppar från kvarnen

1 finhackad vitlöksklyfta

1 msk akacia honung eller bovete honung

½ ananasjuice

1 ½ sambal oelek


600g kyckling

1 tsk mineral salt

2 msk sesamfrön

1 tsk röd torkad chili

1 skivad banan

4 matskedar osaltade jordnötter


Börja med att blanda till marinaden. Skär sedan kycklingen i strimlor och lägg i marinaden i ca trettio minuter i kyl. Hetta upp en panna utan olja och lägg i köttet, lite i taget. Stek på medelvärme tio till tolv minuter och lägg sedan upp köttet på en tallrik. Salta, strö över sesamfrön och torkad chili efter stekningen. Servera med skivad banan, jordnötter, wokade grönsaker, wokad förkokt sötpotatis och palsternacka eller råris


Veckans maträtt av Svenne och Mattias- Mandelfisk med bönor och chunky salsa



Mandelfisk i ugn med bönor och chunky salsa

4 port

4 bitar fryst eller tinad färsk torskrygg

½ purjolök

4 dl skivad morot

2 msk olivolja

1 nypa havssalt och nymalen svartpeppar

2 dl vita bönor, kokta eller på burk

2 dl svarta bönor, kokta eller på burk

1 burk hot chunky salsa

½ grovhackad mandel


Börja med att sätta ugnen på 200 grader. Lägg de fyra tinade fisk bitarna i en ugnsform eller fyra mindre ugnsfasta portions formar. Skölj och skiva purjolöken och skala och skiva morötterna och strö runt om fisk bitarna. Ringla oljan över grönsakerna och strö över en nypa havssalt och dra ett par varv med pepparkvarnen. Spola och låt bönorna rinna av . Blanda dom vita med dom svarta i en bunke . Häll på chunky salsa och blanda runt. Häll blandningen över fisk och grönsaker och sätt in i ugnen i ca 15-20 minuter servera med grovhackad mandel på toppen .


Veckans maträtt av Mattias & Svenne Laxsallad med räkor och apelsinkesella

 

Laxsallad med räkor och apelsinkesella

1 stor kokt kall sötpotatis, skuren i tärningar

½ paprika

2 dl riven rotselleri

1 mellan stor broccoli bukett

3 vitlöksklyftor

1 msk olivolja

2 tsk sambal oelek

1 tsk mineral salt

2 tsk dragon

2 tsk färsk hackad röd chili

Saften och skalet av en halv apelsin

300 g tärnad laxfilé

2 dl skalade räkor

2 dl babyspenat


Apelsinkesella

1 apelsin, saften och finrivet skal

1 burk lättkesella                                            

1 cm färsk riven ingefära

1 nypa citronmeliss


Börja med att koka sötpotatisen skuren i tärningar i ca tio  minuter och gör sedan apelsinkesellan. Finriv skalet från apelsinen ner i kesellan. Pressa i saften, krydda med riven ingefära och riv ner citronmeliss. Blanda väl och ställ in i kylen. Kärna sedan ur och hacka paprikan och skala och riv rotsellerin. Bryt broccolin i mindre buketter. Pressa vitlöken. Fräs alltihop på medelvärme i olja. Inklusive potatistärningar, i en medelvarm panna i ca fem minuter under omrörning. Krydda med sambal oelek , salt, peppar ,dragon och chili. Ställ åt sidan. Pressa apelsin saften över och tillsätt fint rivet apelsin skal. Bryn laxtärningarna på medel värme i en annan panna under försiktig omrörning i ca 5 min. Lägg tillsist över räkorna tillsammans med den brynta laxen och spenat på toppen av grönsakerna och värm hastigt ett par minuter. Vänd runt och servera rätten med den kalla apelsin kesellan.


Minska fett eller kolhydrater- likvärdigt vid diabetes

Många hälsokonsulter, personliga tränare och "kostexperter" kommer med hälsopåståenden om att man ska minska radikalt på kolhydraterna för en bättre hälsa. Med hänvisning till mina tidigare inlägg och rapporteringar kring evidensen bakom kostråden så håller jag mig till de breda "motorvägarna" när det gäller kostråd.
SBU skriver nu i en färsk rapport att dra ned lite på fettet eller minska lite på kolhydraterna sänker blodsockret och vikten ungefär lika mycket hos vuxna med typ 2-diabetes. 

Personligen är jag övertygad om att den viktigaste interventionen heter fysisk aktivitet!

http://www.sbu.se/sv/Publicerat/Gul/Mat-vid-diabetes/

Annika Dahlqvist ledsen över föga smickrande utmärkelse

Annika Dahlqvist har tilldelats det inte alltför åtråvärda priset som "Årets förvillare" av Föreningen Vetenskap och Folkbildning. I sina skäl till utmärkelsen anger föreningen att Dahlqvist under året har uttalat sig på ett särskilt ovederhäftigt sätt om kopplingen mellan kost och sjukdom och man skriver vidare:
"Som läkare har Annika Dahlqvist ett särskilt ansvar för att arbeta enligt vetenskap och beprövad erfarenhet. Att i stället sprida okunnigt tyckande och direkta felaktigheter är att missbruka sin ställning och det motiverar att hon får utmärkelsen Årets förvillare." Läs mer om detta genom att följa länken nedan:
http://www.vof.se/visa-folkbildare 

Nåja, precis som med det mesta så ser jag inte det hela fullt så svart-vitt. Personligen tycker jag att Annika Dahlqvist även har gjort en hel del bra saker genom att peka på den fettfobi som har rått i vårt land i många år. Hon har också pekat på proteinet som en mättande makronutrient och hon har också framhållit vikten av att äta naturliga råvaror. Men tyvärr drog hon enligt min mening det hela för långt. Denna "hallelujarörelse" förfäktade till slut tankar om att LCHF dieten inte bara borgade för viktnedgång utan i slutänden skyddade den mot cancer och sjukdomar så till den milda grad att man kunde strunta i både mammografin och svininfluensavaccinet. (Det var så hon citerades i pressen, vilket bidrog till utmärkelsen.)

Föreningen Vetenskap och Folkbildning kritiserar också Dahlqvist för att hon föredrar konspirationsteorier framför att väga fördelar och nackdelar med de rekommendationer som ges. Detta påstående tycker jag blir väldigt ensidigt. Tvärtom skulle jag vilja påstå att det ligger något sunt i att även se till vilka som har intressen av att olika kostrekommendationer framhålls som de "rätta". Att bortse ifrån att livsmedelsindustrin har stora möjligheter att påverka på olika sätt tycker jag däremot är naivt.

Några andra iakttagelser jag gjorde under året som gick var det faktum att många läkare började skriva och uttala sig om kost som om de vore kostexperter. Detta tycker jag är ett uttryck för hur läkartiteln missbrukas. En läkare är inte mer kostexpert än vad gemene man är, men läkartiteln ger tydligen legitimitet att uttala sig inom allt mellan himmel och jord.

Det sorgliga är att nyanserade budskap med en nyanserad helhetssyn sällan når fram. De som gör sig gällande idag inom hälsa har oftast inte alls några djupa kunskaper inom hälsa eller vetenskaplig metodik och källgranskning, men desto oftare djupa kunskaper om marknadsföring...

Personligen kommer jag envetet arbeta vidare med en helhetssyn på kost, kropp och knopp - helt utan kunskaper om marknadsföring...:-)

Kram Åsis




Annika Dahlkvist får mothugg

Nu får Annika Dahlqvist mothugg i från flera håll och precis som jag själv har reflekterat över hennes en aning "slarviga inställning till skillnaden mellan vetenskap och personligt tyckande så riktas nu skarp kritik mot hennes uttalanden. Bl. a. ifrågasätter man hennes kunskap om tolkning av vetenskapliga källor. Läs mer genom att följa länken nedan.

http://www.aftonbladet.se/debatt/debattamnen/samhalle/article5742777.ab




Lite grönsaker som jag fångade med kameran i morse...


Kram Åsa-Helena

Att svälta sig fet

De flesta har väl hört kostdiskussioner och fettförbränningssnack till leda vid det här laget, men jag tänkte ge en liten annan infallsvinkel på det här med fettförbränning. Eftersom jag arbetar med viktproblematik och själv har haft ett stört ätbeteende som ung så ligger området mig varmt om hjärtat. Hör du till dem som har problem med din viktbalans, ditt förhållningssätt till mat eller din kropps uppfattning?


Det första du bör göra är att fundera på tanken att kroppen är korkad och inte förstår sitt eget bästa och därför måste vi kontrollera och reglera och tukta våra kroppar som annars skulle bli helt oformliga. Kroppen vet precis vad den behöver men det är vi som bor i kroppen som behöver lära oss att lyssna på den.


I mitt arbete träffar jag många människor som har problem med sitt ätbeteende. En del är normalviktiga och några ligger något under normalvikt men de allra flesta är överviktiga. Ska man tro TV program som du är vad du äter så är lösningen att kort och gott ändra sin kostregim rakt av, och alla som presenteras i TV-programmet frossar och ligger på ett alldeles för högt energiintag. Men det är inte min erfarenhet. De jag träffar har alla provat på otaliga bantningar och dieter. De har förstört sin förbränning på alla otaliga bantningskurer de har utsatt sina kroppar för. Man kan dra ned sin förbränning, med upp till 40 % om man svälter sig. Att banta är faktiskt en form av svält man utsätter sig för, även om man inte svälter sig så att man blir ett skelett.

De personer jag träffar som äter för mycket har problem med hetsätning och frossar inte som Anna Skippers deltagare på ett sätt där det framstår som att de aningslöst vräker i sig mängder av skräpmat varje dag. Det som händer om man ständigt bantar är att kroppen drar ned på förbränningen och börjar signalera svält. Då produceras också stresshormon såsom kortisol som ofta ger ett kraftigt sug efter fett eftersom det för kroppen framstår att den svälter.  Jag brukar krasst säga att snabba viktnedgångar snarare ska betraktas som ett misslyckande, eftersom de i de allra flesta fall slutar med viktuppgång, och då inte bara upp till ursprungsvikten utan ännu mer. Det är detta som kallas för viktcykling.

Jämför din kropp med ett företag. När fabriken får tillräckligt med intäkter kan den börja att investera och nyanställa och öka produktiviteten. På samma sätt är det med kroppen. Får den i sig tillräckligt med energi och rätt makronutrienter regelbundet så kommer den också våga investera i muskeluppbyggnad m.m. Den kommer också att våga förbränna fett i högre utsträckning. Att hårdbanta och tokträna är att skapa en förtroende kris mellan knopp och kropp och det kan ta åratal att komma tillrätta med detta. Så ät väl sammansatta måltider, ät medvetet närvarande och motionera lagom, sov tillräckligt och var snäll mot din kropp så kommer den att vara snäll mot dig.

Kram Åsa-Helena


Skulptur, Hagaparken 2009


Annika Dahlqvist anmäler dietist för myndighetstrots

Läkaren Annika Dahlqvist hävdar att dietisternas ordförande Elisabeth Rothenberg ägnar sig åt myndighetstrots eftersom hon har mailat till samtliga dietister i Sverige och skrivit att de inte får ge lågkolhydratkost i klinisk verksamhet. Hennes motiv är att patienterna bör stå under intensiv medicinsk övervakning eftersom det saknas samma dokumentation som det finns för traditionell behandling och hon menar att det finns risker med denna kostomläggning.

Själv tycker jag som jag redan har skrivit, att kostdebatten är sinnessjuk. Och det sorgligaste är att unga människor blir helt förvirrade av alla olika kostråd. I synnerhet de som redan har det besvärligt med sitt ätbeteende. När jag också hör om psykologer som rekommenderar märkliga dieter till patienter med ätstörning blir jag än mer nedslagen.

Vi har en fantastisk del av hjärnan som heter hypotalamus. Den är expert på vad vi behöver i matväg och reglerar hunger, mättnad och törst m.m. Tänk om vi kunde träna oss på att lyssna på den istället för en massa extrema kostråd.

Sen vore det också intressant att få höra om alla personer som har provat de fantastisk dieterna och misslyckats med att gå ned i vikt eller förbättra hälsan. Var finns självkritiken?



Kram Åsa-Helena

Medling i fettkriget- intressant radioprogram om kost

Hittade av en slump ett intressant radioprogram i Sveriges Radios programserie Kropp & Själ som sändes dagen efter föreläsningen jag var på med Annika Dahlqvist om LCHF.

Såhär presenteras programmet på  SRs hemsida:
"Förvirringen är total. Ingenting går att äta längre. Socker blir man fet och beroende av, kött ger cancer, smör höjer kolesterolet, pasta påverkar blodsockret för mycket och frukten gör dig fet. Allt verkar farligt, men äta måste man ju. Hur ska man bära sig åt? Senaste året har det pågått en het debatt huruvida man ska äta mest fett eller kolhydrater.  Allmänläkaren Annika Dahlqvist blev av med sin livslånga övervikt när hon bytte ut bröd och frukt mot smör och kött. 
Hon mår så bra av sin kost att hon vill omskola hela Sveriges befolkning och göra matrevolution.

På andra kanten råder den medicinska expertisen med Livsmedelsverket i täten att äta mindre mättat fett och mer grönt. Dagens Kropp & Själ försöker bringa ordning i råden om vår mat. Kanske finns det mer likheter mellan de olika lägren än man kan tro. Gäster i studion är Irene Mattisson, nutritionist från Livsmedelsverket och kostdoktorn Annika Dahlqvist
Medverkar gör också Charlotte Erlanson-Albertsson, som forskar om aptitkontroll vid Lunds Universitet samt arkeologiprofessor Kerstin Lidén."


Jag tycker att det var ett mycket bra program som visade på hur de olika åsiktslägren ställer sig i kostfrågan idag och man lyckades också hitta gemensamma faktorer som alla var eniga om. Gå in och lyssna och återkom gärna med reflektioner. Kram Åsa-Helena

http://www.sr.se/webbradio/webbradio.asp?type=broadcast&Id=1743425&BroadcastDate=&IsBlock=


Föreläsning av Annika Dahlqvist om LCHF


Frukt är möjligen nyttigt, säger Annika Dahlqvist...

Veckan gick som vanligt med vindens hastighet. Den här veckan hann jag med att bevista två intressanta föreläsningar. Den ena föreläsningen var hölls av Annika Dahlqvist angående hennes kostprogram LCHF som jag tänkte berätta om här på formsnack. Den andra föreläsningen hölls av Karin Johannisson med anledning av hennes nyutkomna bok Melankoliska rum. Den sistnämnda kan ni snart läsa om på friskfaktorerbloggen (http://friskfaktorer.blogg.se/).


Ni kanske läste här i bloggen att min man Sven går på LCHF diet. Ni kanske också har noterat min ganska avvaktande inställning till olika dieter som lösning på både fysiska och själsliga problem. Däremot är jag väldigt intresserad av att få information om dem. I måndags (11/5) passade jag och Svenne på att gå på en föreläsning av lågkolhydrat-högfett-förespråkaren Annika Dahlqvist för att få lite mer kött på benen kring hennes filosofi.

Distriktsläkaren Annika Dahlqvist blev känd för den breda allmänheten då hon skapade rubriker i samband med att hon förbjöds att ge diabetiker kostråd som "stred mot vetenskap och beprövad erfarenhet". Kostråden hon gav till patienterna var att de skulle äta minimalt med kolhydrater och öka på fettet i kosten. Annika Dahlqvist valde att sluta sitt arbete men fick efter en tid rätt av socialstyrelsen. Hennes kostråd stred inte mot vetenskap och beprövad erfarenhet, kom man fram till.


Dahlqvist nämner en några studier som visar att diabetiker blev klart förbättrade med LCHF kost: Karlshamnsstudien http://www.nutritionandmetabolism.com/content/pdf/1743-7075-5-14.pdf

Kvinnors cancerrisk  sänktes inte med att äta lågfettkost: Womens Health Initative studie. http://www.nhlbi.nih.gov/whi/diet.htm

Dahlqvist nämnde dock också att det fanns studier som pekade i olika riktning. (Heder åt det). Hon fortsatte sedan med att berätta att hon själv inte ville tjäna pengar på sin blogg eftersom hon inte ville bli anklagad för att komma sina kostråd i vinstsyfte. Detta tycker jag (som jag även tidigare har skrivit i bloggen) är märkligt för om hon hade tjänat en massa pengar på detta, så kunde hon ju ha bedrivit intressant forskning för att bevisa sin hypotes. Numera har hon dock startat en fond som förhoppningsvis ska ge henne eller andra möjlighet till att forska kring LCHF.


Dahlqvist berättar också mycket intressant att hon under sina tidiga yrkesår hade väldiga problem med sin vikt, trötthet och svår värk och inflammerade leder. Hon provade otaliga dieter utan resultat tills hon stötte på LCHF. Denna rådde bot på samtliga av hennes problem. Ok, det köper jag. Säger hon det så är det så. (Själv tog jag mig ur många års ätstörningsproblematik med kolhydratdiet och vanlig husmanskost med försiktigt med fett. Jag kunde dock efter några år märka att det där med lite fett inte var så listigt och jag mådde mycket bättre med vanlig "normalkost". Genom att äta regelbundet förändrades hela mitt psykiska mående till det bättre. Jag fick då ork att ta itu med mina dysfunktionella tankemönster kring maten och kroppen. Så där ser man hur olika det kan vara.)


Hon förklarar också att högt blodsocker medför högt insulin vilket drar ned förbränningen och hon menar också att detta gör att idrottsmän "går in i väggen". Hon är övertygad om att de skulle prestera bättre med LCHF eftersom de då skulle använda fettmetabolismen hela tiden. Hon menar också att det är en massa myter kring kolhydrater. Kolhydrater är inte på något sätt essentiella (dvs. att de skulle behöva tillföras utifrån) utan de kan tillverkas av kroppen  d.v.s. gluconeogenes. Att kroppen skulle börja ta av vår muskulatur vid för lågt kolhydratintag avfärdar Dahlqvist. Detta sker bara vid svält. Den risk för syra-bas rubbningar som framhålls på många håll är också helt felaktig enligt Dahlqvist. Detta klarar kroppen av att sköta.

Dahlqvist menar också att folk blir trötta och tunga av kolhydrater och paltkoma är ett exempel på detta. Hon menar vidare kolhydraterna gör barnen hyperaktiva. Där kom min första stora invändning. Det struntpratet blir jag alltid lika irriterad av att höra. Detta är rena vandringssägner och ingenting annat och det retar mig att "de hyperaktiva barnen" alltid ska dras in kost och livsstilsdiskussioner. Barn har förövrigt inte samma näringsbehov som vuxna och inte heller samma förbränning och inte heller samma smakpreferenser. Däremot kan man säga ingen människa mår bra av en massa snabba kolhydrater i tid och otid men det är väl knappast samma sak?


Sedan kom Dahlqvist in på att livsmedelsindustrin har ett enormt inflytande på vilken kost vi har tillgång till vilket kanske inte är så förvånande men däremot att de styr forskning och kostråden från livsmedelsverket. De sponsrar faktiskt det mesta och många prominenta forskare är avlönade av livsmedelsindustrin och det är ju helt vansinnigt. Hur sjutton kan det få gå till så?


Dahlqvist berättade sedan om hur margarintillverkningen kom igång i vårt land. Efter att ha hört hur det går till att tillverka margarin som först är en brun illaluktande sörja som sedan bleks, doftsätts och smaksätts bestämde jag mig för att aldrig någonsin äta sådan smörja. Lite glad var jag över att höra att hon tyckte Bregott var ok. Äkta smör bakar jag med sedan många år tillbaka så det var ingen nyhet att det var det bästa. Dahlqvist säger att frukt är möjligen är nyttigt men hävdar att vi inte behöver frukt eftersom vitaminbehovet blir lägre om man äter LCHF.
(Fasligt tråkigt att inte äta frukt tycker jag.)


Smoothie. Förmodligen inte helt OK LCHF käk...

De vanliga ämnena i kostsammanhang kom upp d.v.s. tillsatserna. Glutamat-ämnet som vi nog är många som undrar hur det överhuvudtaget får finnas i vår mat. Att detta höjer aptiten och är rena rama rävgiftet har förhoppningsvis inte undgått någon. Om ni vill undgå att få i er det så får ni sluta äta soppor, såser, snacks m.m. Glutamat går under beteckningarna E621, mononatriumglutamat, MSG eller anges bara som smakförstärkare.

Sen kom Dr Dahlqvist in på sötningsmedel såsom aspartam och liknande i läskedrycker och detta skulle man sluta med eftersom det var onaturligt. Eftersom jag dricker Pepsi Max på helgerna så har jag givetvis kollat upp detta och hittills har man inte sett att detta ska vara skadligt. Däremot såg man något nedsatt kognitiv funktion om man drack ÅTTA liter lightläsk om dagen! Och om nu någon av dricker så mycket så är frågan om det är så mycket bättre att dricka sockerläsk i sådana mängder...
Sukralos är cancerframkallande enligt Dahlqvist och det bästa man kan göra är att utgå ifrån att sötningsmedlen inte är ofarliga. Det är ju ganska sorgligt för man vill ju gärna tro att den mat vi köper i våra matbutiker är ofarlig...


Sedan följde en frågestund och det verkade som om Dr Dahlqvist blev lite trött mot slutet, för då skenade hon iväg och sa att "alla ögonsjukdomar kan botas eller förbättras av LCHF, eller låt oss hoppas på det" !??


Nåväl vad blir min sammanfattning av detta?
Det finns flera frågetecken kring LCHF när det gäller friska individer och idrottsmän. Det saknas dock fortfarande ett bra vetenskapligt underlag som visar att en LCHF- diet på permanent basis är bra för hälsan. Jag blir fortfarande förvirrad när det gäller kolhydratintag och immunförsvaret. Tidigare studier har visat ett linjärt samband mellan glykogennivåer och immunförsvaret. Hur skyddar man sig ifrån skador och infektioner om man inte fyller på med kolhydrater efter passet? När det gäller idrottsprestationer så framkom det att inte ens herr Colting själv tränar utan kolhydrater och definitivt inte tävlar utan. Detta om man får tro tidigare refererade Marie Broholmer på SOK. De tränande själva som deltog på Marie Broholmers föreläsning uppgav att de inte orkar kvalitetsträna på LCHF men alla dess förespråkare säger att de är jättepigga och jättestarka när de tränar...

För inte så länge sen gick också Bengt Saltin, en mycket skicklig fysiologiforskare, ut och sa att man inte skulle fylla på med kolhydrater före, under eller efter passet eftersom det förstörde förbränningen och detta fick mig att spetsa öronen. Men sen kom tillägget: "om man är motionär och vill gå ned i vikt". Och det är ju intressant att det bara är motionärer det gäller. Sjunker prestationen alltså hos idrottare??? Det blir väldigt närsynt och fragmentariskt och tyvärr imponerar inte det här på mig. Jag måste veta mer innan jag blir övertygad.

Om jag eventuellt får mina klienter att gå ned mer i vikt men istället får dem att bli mer sjuka då är det faktiskt inte intressant. Om jag får klienterna att gå ned i vikt men inte får dem att känna sig bra i humöret då är det inte heller intressant. Om man inte orkar med jobbet efter ett träningspass då är det något som är fel. För mig handlar det om en helhet där man hittar en livsstil man kan leva med. Som jag har sagt tidigare så är inte problemet att komma ned i vikt. Svårigheten ligger i att kunna hålla vikten år efter år. Jag tror ju mer på de psykologiska faktorerna i en hälsosam livsstil men det är ju bara min egen åsikt. Är du intresserad av att läsa mer om LCHF så är adressen till annika dahlqvists blogg här:http://blogg.passagen.se/dahlqvistannika 

Ha det så gott!

Kram Åsa-Helena

Olivolja OK enligt Dahlqvist, men kanske inte lika bra som smör...


Kostdebatten är sinnessjuk - ordet för dagen är desinformation

Överläkaren Christer Enkvist går med buller och bång ut i media och konstaterar att man blir fet av frukt. Japp ni läste rätt, frukt! Den här slutsatsen kom denna knivskarpa hjärna fram till efter att ha läst en studie i Journal of Clinical Investigation om fruktossötade fruktjuicer! I bl.a. DN skriver Enkvist att det nu står klart att frukt i princip är skadligt och ger fetma och han drar upp ett par "verkliga fall" där personerna fullkomligt har rasat i vikt efter att ha slutat med den skadliga frukten. En kvinna hade slutat att äta två bananer om dagen och hade fullkomligt rasat i vikt. Enkvist uttrycker också förvåning om att det inte fästs avseende vid dessa fallexempel. Själv uttrycker jag förvåning över att en överläkare kan vara så utomordentligt okunnig och dessutom sakna normal logisk slutledningsförmåga.

1. Alla som har läst lite fysiologi och näringslära vet att man inte kan jämställa fruktjuice och drycker med fruktos med frukt som ju kräver tuggning. Det blir en helt annan insulinkurva.
2. Det är också skrattretande att Enkvist helt bortser från alla viktiga vitaminer och mineraler och unika kombinationer som finns i frukt och som inte går att ersätta med piller.
3. Enkvist borde omedelbart skickas på undervisning i vetenskaplig teori och metod för hur man kan tolka resultaten så jäkla illa som han gör det är baske mig värt ett pris.
4. Enkvist tycker att hans nämnda exempel ska tas som vetenskapligt stöd för att det är frukten som är den stora fetmaboven. Han har inte funderat över hur en kontrollerad studie görs? 

Jag hade faktiskt struntat i att kommentera detta om jag inte hade vetat att många faktiskt tar fasta på detta. Min gamla mor ringde upp och sa att nu skulle hon sluta med bananerna för hon hade själv undrat över varför hon inte går ned i vikt. Nä det är ju konstigt, snabbmat i mikro och minimalt med motion, det är märkligt att hon inte går ned i vikt.
Men vad skönt att vi nu har kommit på att det är bananernas fel! Jag måste genast rensa bort all frukt vi har hemma, för det är ju mitt största problem när det gäller sonens kosthållning. Just att han äter så mycket frukt...

Det är något märkligt med kostdebatten. Den går ut på att en salig blandning av självutnämda experter skriker ut det ena märkliga budskapet efter det andra. Man har inte någon som helst avsikt att sprida god och väl avvägd information utan man ska vinna ett polariserat krig kring religionen kost. Det är också märkligt att människan som anses vara en högt stående varelse inte klarar att lista ut vad den ska äta. Det klarar faktiskt de flesta djur...


Se upp för den farliga frukten. Den innehåller både vitaminer, mineraler och fibrer. Uschiamej!

Bananer är särskilt farliga. De innehåller ju bl.a. tryptofan och det kan ju aldrig vara bra...

Ha det så gott
Kram Åsa-Helena

Återkommer här angående säloljan

Jag lovade ju att återkomma om säloljan efter att jag och Svenne hade kollat detta. Tydligen ligger det till såhär: fiskolja innehåller EPA och DHA, något som vi behöver. Av det som inte används bygger sen kroppen ytterliga en omega 3 fettsyra nämligen  DPA, vilket den gör väldigt enkelt.  DPA är också en mycket nyttig fettsyra.

Säloljan innehåller en större del DPA, men eftersom kroppen med enkelhet kan bygga det själv så finns det inte så stor fördel med detta. För av DPA har kroppen mycket svårt att bygga åt andra hållet, dvs. EPA och DHA. Det är således koncentrationen av omega-3 (DPA och EPA) man ska vara uppmärksam på.


När det gäller den etiska aspekten på hur sälarna slaktas så har vi inte blivit övertygade om att denna går till på ett bra sätt. Många uppgifter finns om att djuren svårt skadade flyr ned i vattnet för att dö en plågsam död. Vi har därför beslutat att fortsätta med vår fiskolja som förut.


Kramar Åsa-Helena (Svenne hälsar)


En sån här sötnos vill man inte ha på sitt samvete... Inte ens om den var en fulnos...


Svenne har börjat med LCHF

Jaha nu har ju Svenne gått och börjat med LCHF diet,  och som vanligt gör han ju allt sådant med en sån lätthet. Det har alltid varit så. Samtidigt är han väl proffs på just diet eftersom han har härjat i bodybuildingvärlden i tre decennier. Så nu sitter han där med keso, fet creme fraiche, krossade linfrön, caschewnötter och valnötter och knaprar. Själv provade jag med scramble eggs och lite kokt blomkål som puttrat i smör och grädde och tvi vale! Det var ingen hit till frukost. Jag får fortfarande kväljningar faktiskt. Förmodligen kommer jag att lägga på mig om Svenne ska fortsätta med det här för jag tänker verkligen inte vara utan kolhydrater. Men det kanske blir en ny diet -ät högt fett, högt protein OCH högt med kolhydrater? :-)

Kramar Åsis


Fettförespråkare bildar bolag

Ingen har väl missat hög fett och protein och låg kolhydratsmetoden LCHF och Annika Dahlqvist? Om ni har det så kan ni gå in och läsa lite på hennes blogg om ni är intresserade. Hennes blogg är en av de mest välbesökta i landet och hon är alltså läkaren som först blev varnad av socialstyrelsen för att hon gav kostråd som inte låg i linje med beprövad vetenskap men som sen fick rätt när det gäller kostbehandling av patienter med diabetes.
http://blogg.passagen.se/dahlqvistannika/?anchor=p_class_msonormal_style_margin1

Nu bildar flera av fettspråkarna bolag för att lära läkare om kost. VD för bolaget är juristen och författaren till boken Fettskrämd, Lars-Erik Litsfeldt och syftet är att de ska tjäna pengar på en rad olika sätt som medlemskap, rådgivning via företgets sajt, utbildningar och föredragshållning. Andra delägare är Bitten Jonsson, Frank Nilsson, Åsa Lundberg, Erik Edlund, Per Wikholm och Nils Bruhner.  Hittills har man arbetat gratis och nu vill man alltså få tillbaks för de år och den tid de har lagt ned. Undertecknad tror dock inte att att de inblandade har arbetat helt utan bröd eftersom de ju faktiskt har haft stora framgångar med sina böcker, men vad vet jag.

När det gäller Annika Dahlqvist som tidigare fick en laptop insamlad åt sig eftersom hon inte ville tära på familjeekonomin som fått stryka på foten för allt idéellt arbete hon har lagt ned,  så är hon inte delägare men ska förmodligen hålla en del föredrag.

När det gäller Annikas inställning att man inte ska tjäna pengar på verksamheten så tycker jag att hon gör helt fel. Hon vill ju bedriva egen forskning kring ämnet och behöver alla pengar hon kan få, då förstår jag inte varför hon inte utnyttjar den enomra potential hon har att tjäna pengar via sin blogg, varumärke m.m. Nåja det är bara min åsikt. Annika själv tycks vara en mycket prestige person som är väldigt engagerad i det hon gör. Själv skickade jag en fråga till henne för några år sedan och fick utförligt svar efter EN TIMME! När jag mailade Rössner så var han bortrest i flera månader enligt mailsvaret... Han tjänar nog pengar i alla fall... :-)
Men som sagt, inget ont idet.


Omegadiet och isodiet -fett är ordet på modet just nu.

Som jag skrev i ett tidigare inlägg så gick Professor Tom Saldeen, författare till boken Allt om Omega-3 vitaminet från havet, ut med att det var dags för en Omega-diet. I tidningen Medicinsk Access nr 2 -09 går medicine doktor Olle Haglund ut med en del kritik och invändningar mot innehållet i Saldeens bok. Han framhåller också att Tom Saldeen får sin egen produkt Eskimo-3 att framstå som bättre än andra produkter. Men Saldeen är ju inte ensam om att ha egna produkter. Anna Skipper, kostexperten utan utbildning om kost (enligt media, har ingen aning om hennes utbildning, den tycks vara dock ganska hemlig...) var ju nyligen inblandad i ett reklambråk värt tre miljoner kronor med företaget Life Europe och hon lanserar själv en rad produkter. Vem hade hört talas om quinoa och dinkelmjöl innan hon presenterade den för den breda massan?  
En annan aktör är ju Fredrik Paulun som även han har en rad egna produkter. Nu lanserar han den nya Isodieten med ett 33/33/33 förhållande mellan makronutrienterna fett, protein och kolhydrater. Så nu har även han smittats av den nya trenden med mer fett och protein.
Tja vad ska man säga? Det kostar att ligga på topp?...
En intressant notering i sammanhanget kan vara att i Olle Haglunds artikel berättar han om den s.k. ileum-bromsen som är en mekanism som har konserverats sedan tusentals år. I slutet av tunntarmen finns speciella celler s.k. L-celler som framkallar bildning av fyra aptitminskande ämnen, särskilt Peptid YY (PYY) och Glukagonlik peptid (GLP-1) när de stimuleras av fett. Dessa ämnen går till hjärnans aptitcentrum och slår av hungerskänslorna. När vi äter måttliga mängder fett bryts dessa ned i tolvfingertarmen och når inte ner till ileum-bromsen. Äter man däremot mycket mer fett så tror man att en del fett och fettsyror kan nå ned till tunntarmens slut och hämma födointaget, enligt Haglund. Detta måste vara intressant forskning för alla som har hängt på den nya fetttrenden och gjort fettfobiker till en utrotningshotad art.
Ha det gott! Kram Åsa-Helena

Undertecknad "bekänner färg"

Om jag nu sitter och kommenterar en pågående kostdebatt, bör jag kanske i rimlighetens namn berätta var jag själv står. Och här ska jag försöka göra ett försök. Jag har en ganska pragmatisk syn på kost och träning eftersom jag "vet hur lite vi egentligen vet".

Mitt första viktigaste råd är: Om du träffar en person som benhårt förespråkar att en viss väg är den "enda rätta" när det gäller kost och träning - bli skeptisk...

Jag rekommenderar att man äter en allsidig kost bestående av fett proteiner och kolhydrater vid varje mål inklusive mellanmålen, detta för att eliminera sug efter en viss makro nutrient d.v.s. fett, protein eller kolhydrater.

Äta  5 till 6 mål om dagen. När det gäller andelen fett så anser jag att det är mycket viktigt att få i sig tillräckligt. Ät inte lightprodukter såsom minimjölk, lätta m.m. 

Var restriktiv med lightläsk. Trots att många berättar hur livsfarligt det är så finns det ingen forskning som visar på det, så därför anser jag att man än så länge kan dricka lightläsk ibland. Det är snällare mot tänderna mindre risk för karies men tunnar ut tandemaljen på samma sätt som vanlig läsk. Man har sett att hjärnan reagerar på lightprodukter på samma sätt som vid sötade produkter men skillnaden här är ju att du inte får i dig någon energi. Däremot är det ju så att om kroppen svara på exakt samma sätt som vid sockerintag med insulinfrisättning m.m. så kan detta säkert gynna fettinlagring men att det skulle ge samma fettinlagring som vanlig sockerläsk köper jag inte. Man har sett att om man dricker 8 liter aspartamsötad om dagen så kan man få koncentrationsstörningar, och gör du det så behöver du säkert hjälp med andra livsstilsfaktorer också. 

Kolhydrater ökar sug hos många människor och protein mättar bättre. Därför anser jag att man obehindrat kan skära ned kolhydraterna till ca 40 % till förmån för protein.

Fettintag innebär stort intag av energi men medierar också fettförbränning så därför blir ett för lågt fettintag lika förkastligt som ett för högt energiintag.

Ät fleromättade fetter och mycket omega-3.

Ät oraffinerade produkter i så hög utsträckning du kan och i de fall du äter snabb mat - lägg till lite rårivet och grönsaker så "sjysstar" du faktiskt till maten.

Frön och nötter är fina fisken och passar jättebra till mellanmål.

Det spelar ingen roll hur duktigt du äter om du inte motionerar. Motion är hälsopillret nummer ett och fungerar som en buffert och regulator för olika "hälsobelastningar" du utsätter din kropp för exempelvis stress, sämre mat, infektioner m.m. Om du inte kan röra på dig av olika skäl så använd det du kan röra på. 

Kosttillskott är nästan alltid mycket sämre än riktig mat, inte minst när det gäller vitaminer som i för höga doser t.o.m. kan bli cancerframkallande. Det enda tillskott jag förespråkar är omega 3 fett kapslar eftersom jag vet att det är många som inte får i sig tillräckligt via kosten och att kost som ska innehålla omega 3 inte gör det i tillräcklig mängd för att de ex. är tamodlade.

Proteintillskott? Jag tror inte att det är lika bra som protein i vanlig mat, men om det är det enda som står tillbuds så varför inte? Själv tar jag en bar eller en gainomax efter träningen eftersom jag vet att kroppen har ett förhöjt kolhydrat upptag direkt efteråt och att fylla på glykendepåerna är viktigt för att stänga det "immunologiska fönstret". Immunförsvaret är direkt kopplat till glykogendepåerna. Man har också ett förhöjd proteinupptag direkt efter träning och då vill jag givetvis utnyttja detta och fylla på med protein också. En äggsmörgås på grovt bröd går lika bra eller något annat som innehåller fett, proteiner och kolhydrater.

Ska alla äta likadant?
Nix. Jag tror inte på att det går att göra det så enkelt för sig. Man vet exempelvis att människor bryter ned läkemedel olika. (Man kan vara snabb och långsam acetylerare). Varför skulle inte dessa skillnader kunna gälla när det gäller kosten också? Vissa människor menar att de är sockermissbrukare. Jag köper inte terminologin eftersom det är helt naturligt för våra kroppar att vilja ha energirika livsmedel om de får det. Däremot tror jag att man kan ha olika känslighet som gör att man lättare fastnar för sötsaker men samtidigt menar jag att det också beror på en rad andra kringliggande orsaker, inte minst psykologiska. Vissa människor mår förmodligen bra av att få i sig ordentligt med fett för att känna mättnad och på så sätt slippa sug medan andra äter mer kolhydrater och tycker sig må bra av detta. jag är inte så naiv att jag tror att vi alla är lika. Sen har vi variablerna, ålder, kön och träningsmängd och träningsform som alla avgör hur kostupplägget ska se ut.

När det gäller överviktsproblematik så spelar ärftlighet och födslovikt stor roll. Man har känsliga perioder tidigt i livet som kan ge en ökad benägenhet för fettinlagring.

Avslutningsvis kan ni säkert av ovan sagda också notera att jag inte tror att energiintag och energiutgifter är ett nollsummespel. Det är rena rama löjan. Hade så sent som förra veckan en patient som hade haft en binjuretumör. Hon åt farligt lite men gick upp 70 kilo. När tumören avlägsnades gick hon ned alla kilon igen. Kanske ett extremt exempel men vad jag vill få fram är att det är många faktorer som påverkar vår viktbalans.


Här en anrättning skapad av min make Svenne. Quinoa och lax med fårost.

Kram Åsa-Helena

De nya koströnen tystade inte debatten i många dagar.

Få har väl undgått den stora studie där man jämförde fyra olika dieter med olika procentuell fördelning på fett, protein och kolhydrater och kom fram till att de var likvärdiga. Det spelade ingen roll vad man valde ur viktnedgångssynpunkt. Detta var resultat som inte på något sätt kom oväntat för mig, eftersom jag enträget har förespråkat "ickedieter". Det som däremot förvånade mig mycket var hur alla dessa olika egenutnämnda kost och träningsexperter som skrivit spaltmeter om hur man ska äta på ett ögonblick ändrade åsikt och menade att det var precis vad de hade förespråkat!!! Jo, jo vad gör man inte för att slippa erkänna att man inte hade torrt på fötterna...

Nåja jag kan konstatera att debatten lade sig en smula och blev betydligt försiktigare i några veckor men nu börjar kostråden blossa upp på nytt. Det senaste jag läste var läkaren och professorn Tom Saldeen som i en artikel i tidningen Medicinsk Access under rubriken Vi behöver uppnå en balanserad omegadiet http://medicinskaccess.se/images/arkiv/1_2009/omega3.pdf. Saldeen har även skrivit boken Allt om Omega-3 Vitaminet från havet.

Man kan i korthet sammanfatta artikeln med att vi behöver äta mer omega-3 i förhållande till omega 6 man ska äta två gånger mer omega 6 än omega 3 men men i sverige äter vi 6 ggr mer omega 6 och USA äter man 15 ggr mer omega 6. Omega 6 behövs men i övermått kan det bli skadligt. Saldeens bok är en rakt igenom lång lista på omega 3 fettets alla gynnsamma effekter på människokroppen och inte minst hjärnan. Jag är helt överens med Saldeen omega 3 är fantastiskt, men behöver vi verkligen en diet till?

Låt oss förenkla istället och uppmana till att äta mer omega 3. Omega-3 fetter finns i vegetabiliska oljor och i fet fisk och skaldjur. Det omega-3 fett man finner i vegetabiliska oljor såsom linfrö-, raps-, valnöt-, hampa- och solrosolja samt valnötter och linfrön har kortare fettsyrekedjor än det omega-3 fett man finner hos feta fiskar och skaldjur. Det är främst det marina omega-3 fettet som man finner hos feta fiskar och skaldjur som har uppmärksammats för sina många hälsoeffekter. Lax är känd för att innehålla mycket omega-3 men det beror faktiskt på hur den är uppfödd. Den bör ha levt på krill och liknande för att innehålla mycket omega-3.

MVH Åsa-Helena

Att börja äta mer frukt och grönt kan göra nog så stor nytta

I dag, åtminstone om man ska tro media, så är det ju radikala kostomläggningar som ska till för att man ska nå det där fantastiska hälso- och formförbättringarna. För de allra flesta blir det övermäktigt. Man ledsnar och tycker inte att man kan leva efter dieterna i det långa loppet. Kanske ledsnar övriga familjemedlemmar, eller vänner eller så tröttnar man själv. Min relativt långa erfarenhet av hur trenderna har gått genom åren när det gäller kost har fått mig att bli mer och mer övertygad om två viktiga komponenter som påverkar det faktum att vi så ofta upplever stora förbättringar när vi lägger om kosten och det är placeboeffekten och "nyhetens behag".

Nu tror kanske några av er att jag lite föraktfullt talar om placeboeffekten som en ickeeffekt och det gör jag inte alls. Det är en effekt som alla andra, men frågan är bara hur länge den består. Består effekten så spelar det ju knappast någon roll om det är en placeboeffekt eller en effekt av en kemisk förändring i din kropp. Nummer två är nyhetens behag. Ofta när man gör en kostomläggning så står denna för så mycket mer än att man bara ändrar kosten. Nej, man gör en livsstilsförändring. Nu ska man bli lättare, piggare och gladare och det i sin tur kommer föra med sig en lång radda med positiva effekter. Bara att göra någonting annorlunda kan vara en mycket positiv upplevelse och har man dessutom en positiv förväntan så förstärks denna sannolikt.

Men det är SEN det är intressant att se om effekten består. Jag skulle vilja påstå att man först efter tre-fyra månader kan säga om en kostförändring verkligen har effekt. Här menar jag  att många faller ifrån. Nyhetens behag är borta och man börjar uppleva att allt blir som vanligt. Många ger också upp trots en upplevd förbättring för att man inte orkar upprätthålla den strikta dieten och lägger ytterligare ett misslyckande i bagaget . Det stärker ju inte direkt tron på den egna förmågan.

Enligt min mening är problemet att man försöker göra för stora förändringar allt för snabbt. Har man kanske ägnat två decennier åt att äta mindre bra mat och haft mindre bra vanor så varför har man så förskräckligt bråttom nu? Det tar tid att ändra sina vanor och det måste få göra det. Bara en så pass enkel sak som att börja äta mer frukt och grönt gör underverk. En färsk studie visar att på tre månader så kan man förbättra samtliga nutritionsvärden till en optimal nivå genom att bara börja äta mer frukt och grönt. Det behöver inte vara så förskräckligt krångligt. Ta ett steg i taget och beröm dig själv för varje litet steg du tar mot målet att äta bättre. Good enough är alldeles tillräckligt!
Lev gott, ät gott och ha det gott!
Kram Åsa-Helena
               
Läs om studien:
http://www.nutritionj.com/content/pdf/1475-2891-8-10.pdf

Pärlor av visdom i kostträsket

Förmodligen har ni liksom jag slagits av denna totala förvirring som råder inom området kost idag. I mediabruset är det de korta enkla budskapen som når fram, men tyvärr är dessa "sanningar" allt för onyanserade. Det här med kosten är alldeles för mångfacetterat för att basuneras ut i några korta klatchiga påståenden. Tyvärr. Därför var det med glädje jag hittade denna utmärkta artikel där man belyser en del av denna komplexitet, från KI där man bl.a intervjuar Agneta Yngve, nutritionist och enhetsledare vid institutionen för biovetenskaper på Karolinska Institutet och Alicja Wolk, nutritionsepidemiolog vid Karolinska Institutet.

Du läser den på: http://ki.se/ki/jsp/polopoly.jsp?d=24125&a=60422&l=sv 

Återkom gärna med synpunkter
Kram Åsa-Helena

RSS 2.0