Marathon spinning sen en koll på Stockholm marathon

Men guuud så trött jag blev då. Morgonen började kl. åtta i morse som vanligt på lördagar. Cyklade till Sumpangymmet och körde min entimmes activio pulsklass där. Sen fick jag för mig att jag skulle åka ned till Solna gymmet och haka på marathonspinningen där. Jag lurade med mig en av stammisarna också. Det var tänkt att vi bara skulle köra ett tag men naturligtvis kunde jag inte lägga av innan det var slut. Efter det ringde Svenne och Mattias och tyckte att jag skulle ta mig in till Odenplan och favoritfiket och kolla på maran. Så då blev det ännu mer cykel... Nu är jag HELT slut. I kväll ska jag äta chokladpudding. Med vispgrädde. Svenne som fortfarande går på LCHF får väl äta vispgrädde med chokladpudding eller nåt.
Ha det så gott!
Kramar Åsis

Chockträning nygammal träningstrend

Nu har det blivit populärt med den nygamla träningstrenden chockträning. Tanken är att man ska träna ultraintensivt och på så sätt kunna skära ned träningstiden. I radioprogrammet Kropp & Själ i Sveriges Radios P1 tisdag 19 maj 2009 10:03 behandlade man ämnet. Så här presenterades detta:

Intensivträna dig i form. Programledare: Ulrica Hjalmarsson Neideman. Glöm timme ut och timme in i joggingspåret, lägg ner de långa sega passen på gymmet. Nu är det intensivträning som gäller. Tio minuters träning räcker, om du tränar tillräckligt effektivt. Åtminstone om du är något så när vältränad när du sätter igång. Men faktum är att många som motionstränar snabbt skulle få bättre resultat om de tränade med högre intensitet. I dagens Kropp & Själ får du veta hur man gör. Träningsexperten Jari Ketola visar bland annat hur man chocktränar med hantlar och egna kroppen som redskap. I det direktsända telefonväkteriet ger fysiologiprofessor Björn Ekblom och personliga tränaren Pernilla Ohlsson råd till lyssnarna om de ska satsa på att träna långsamt och länge, eller kort och intensivt.

Tanken med chockträningen är att man ska träna på 80-90 % av maxpuls och då blir det till att träna intervaller. Det står ju ganska klart att det här bara är träning för personer som redan har byggt upp en grundkondition, eftersom man inte orkar annars. Skaderisken är hög men även det faktum att man tränar så hårt att det inte är ovanligt att man spyr, gör att jag inte blir så himla imponerad.

I radioprogrammet fick en försöksperson prova och hon gav upp efter uppvärmningen och den första intervallen. Den vetenskapliga grunden för att göra på det här viset finns i studier som visar att 1 minuts träning på 100% maxpuls ger lika stor effekt som 40 minuter på 60% av maxpulsen. I programmet tar man inte upp skillnaderna på att träna grensspecifikt för långdistans respektive kortdistans. En långdistanslöpare har faktiskt inte så stora fördelar av att springa skiten ur sig i korta intervaller, tvärtom kan det försämra uthålligheten.

Jag blir också skeptisk till att man ständigt ska göra saker snabbare och effektivare för att slippa träna så mycket! Är det så hemskt att träna? Vad är det vi ska göra sen? Sitta mer still eller?

Nåja det var ett intressant program. Här kan ni lyssna på det:

http://www.sr.se/webbradio/webbradio.asp?type=broadcast&Id=1755253&BroadcastDate=&IsBlock=

Kram Å-H


Träna för att orka sitta still

Om det är någonting som är slitsamt för kroppen och innebär stor risk för framtida besvär så är det stillasittandet. Hur kan man då göra gör att slippa få framtida besvär?
Fokusera på din arbetsställning. Man kan aldrig peta för mycket med att få till höjden på stol och bord så optimalt som möjligt. Ta micropauser när du sitter och arbetar. Ställ dig upp och hämta saker istället för att vrida på dig. Stretcha med jämna mellanrum.


Stående skrivbordsstretch. Här sträcker du ut baksidan av låren och lite grann av sätesmuskulaturen,och du sträcker ut bröstmuskulaturen. Om du skjuter ut höften och vrider litegrann kan du få med bredaryggmuskeln också. Det här är en mycket enkel stretch där du få med många av de muskler som blir korta av mycket stillasittande. 

När det gäller styrketräning så bör man tänka på att vi ofta är överstarka i bröstmuskulaturen och muskulatur som roterar våra skuldror framåt. Se de röda pilarna. Kappmuskeln som börjar där de uppåtgående röda pilarna är är i princip alltid överutnyttjad. Det är här mycket av vår stress "sätter sig". Vi drar upp skuldrorna och andas ytligare. Ofta så kompenserar vi en svag axelmuskulatur med att dra upp axeln med övre delen av kappmuskeln. De rödmärkta musklerna behöver vi inte träna lika mycket som de muskler som stabiliserar och håller skulderbladen på plats, se de svarta pilarna på bild 2.

Axelns mellersta del är viktig att träna upp för att man inte ska fuska och använda kappmuskeln istället. Den blir ofta överansträngd och man brukar säga att den drabbas av "askungesyndromet", för den börjar arbeta först av alla och går och lägger sig sist...


Bra övningar för att träna dessa muskelgrupper är exempelvis omvänd pec deck för baksida axlar och mellersta kappmuskeln. Sittande eller stående rodd för breda ryggmuskeln m.fl. muskler. Bellyback för ländryggen, men rätt utförd får du även med en lång rad muskler i både rygg och lår.

Oavsett hur du väljer att träna så bör styrketräningen sträva till en stadig muskelkorsett kring hela bålen. Detta skapar ett ökat buktryck vilket medför separation av kotorna vilket i sin tur minimerar riskerna för diskbråck och slitage av kotorna. Även god andningsteknik bidrar till ett bättre buktryck. Situps och ryggresningar mot pilatesboll är utmärkta övningar för detta.


Liten ordlista:
Trapetzius:
Kappmuskeln. består av tre delar övre, mellersta och nedre delen.
Deltoideus: Axelmuskulaturen består av främre, mellersta och bakre.
Pectoralis major och minor: Bröstmuskulaturen består av stora och lilla bröstmuskeln. Den lilla fäster högt upp och brukar därför även kallas för övre delen av bröstmuskeln.
Latissimus dorsi: Breda ryggmuskeln. För normaltränande är den viktigt för stabiliten men för kroppsbyggare kan den få en tydligt framåtroterande funktion då den blir väldigt välutvecklad ,eftersom den fäster på fämre delen av överarmen och roterar armen inåt.

Kram Åsa-Helena

© Åsa-Helena Borkesand 2009 Citera gärna, men ange alltid källan.


Svenne och LCHF

Jag skulle ju återkomma med hur det gick för Svenne och hans LCHF ätande, så det gör jag nu. Han har ätit så i sex veckor nu. Som gammal bodybuilder är han van vid att gå på diet och han har ju tack vare sin höga ålder (ha ha ha, hoppas att han inte läser det här) hunnit testa en massa olika varianter. Det lustiga är att han har fått till formen oavsett. När det gäller LCHF dieten rapporterar han att han mår jättebra och kan styrketräna som vanligt. Han upplever att magen inte blir sådär uppjäst som den kan bli när man äter en tallrik pasta eller annan kolhydratrik föda. Kroppsvikten är oförändrad.
Själv har jag provat lite grann men jag får ont i magen och gallkänningar, men jag har inte gjort något helhjärtat försök så jag väntar med att dra några slutsatser av detta.

Ha en riktigt skön kväll!
Jag kommer äta snask och dricka Pepsi Max och Svenne kommer att bre smör på en ostskiva och rulla ihop, mums vilken fest! :-)


Medling i fettkriget- intressant radioprogram om kost

Hittade av en slump ett intressant radioprogram i Sveriges Radios programserie Kropp & Själ som sändes dagen efter föreläsningen jag var på med Annika Dahlqvist om LCHF.

Såhär presenteras programmet på  SRs hemsida:
"Förvirringen är total. Ingenting går att äta längre. Socker blir man fet och beroende av, kött ger cancer, smör höjer kolesterolet, pasta påverkar blodsockret för mycket och frukten gör dig fet. Allt verkar farligt, men äta måste man ju. Hur ska man bära sig åt? Senaste året har det pågått en het debatt huruvida man ska äta mest fett eller kolhydrater.  Allmänläkaren Annika Dahlqvist blev av med sin livslånga övervikt när hon bytte ut bröd och frukt mot smör och kött. 
Hon mår så bra av sin kost att hon vill omskola hela Sveriges befolkning och göra matrevolution.

På andra kanten råder den medicinska expertisen med Livsmedelsverket i täten att äta mindre mättat fett och mer grönt. Dagens Kropp & Själ försöker bringa ordning i råden om vår mat. Kanske finns det mer likheter mellan de olika lägren än man kan tro. Gäster i studion är Irene Mattisson, nutritionist från Livsmedelsverket och kostdoktorn Annika Dahlqvist
Medverkar gör också Charlotte Erlanson-Albertsson, som forskar om aptitkontroll vid Lunds Universitet samt arkeologiprofessor Kerstin Lidén."


Jag tycker att det var ett mycket bra program som visade på hur de olika åsiktslägren ställer sig i kostfrågan idag och man lyckades också hitta gemensamma faktorer som alla var eniga om. Gå in och lyssna och återkom gärna med reflektioner. Kram Åsa-Helena

http://www.sr.se/webbradio/webbradio.asp?type=broadcast&Id=1743425&BroadcastDate=&IsBlock=


Med ett barn som träningscoach blir man nog rätt vältränad...

För drygt en vecka sen blev det äntligen av. Sonens kusin Arvid, sex år, kom hem till oss för att spendera ett dygn med oss. Jag kan säga att det blev ett späckat program.

Här är tuffingen i egen hög person som dagen till ära fått låna pappas MP3

Barn har ganska mycket energi. Ganska mycket mer än vuxna...

Först åkte vi till vårt favorit café och kolhydratladdade...
Biskvin var så där men tryffeln var helt OK, tyckte Arvid.

Sen bar det av till Vasaparken. Lägg märke till Arvids tuffa frisyr som han
hade fixat hos frisören samma dag.

Hoppa studsmatta är obligatoriskt. Det bästa var att jag också kunde
klämma mig fram bland barnen och hoppa med "mitt barn". KUL!

Repklättring. Mer funktionell träning får man leta efter. Jag var också där
och härjade med varierat resultat.

Sen tyckte Arvid att vi skulle ut på joggingrunda och lät både mig och Svenne leka följa John. Jag tänkte i vart fall inte sluta förrän Arvid bad om det så det var en välsignelse när han äntligen föreslog att vi skulle lägga oss och vila.

Efter det följde utflykt till videoaffären där vi köpte snask och hyrde videofilm. Det var meningen att vi sen skulle titta på filmen vi hyrde, nämligen Scooby doo, men Arvid tyckte att vi skulle bygga Lego istället. Vi byggde en mycket stilig och avancerad polisstation med garage och tillhörande tuffa bilar. Tiden rusade iväg och efter lite läsning ur Pelle Svanslös somnade vi utan problem.
Det sägs att barnen håller oss unga och det tror jag verkligen, åtminstone om man orkar hänga med dem i sin lek. Men på ett sätt måste jag också säga att barnen får en att känna sig gammal också... Man var "skuttigare" förr.

Föreläsning av Annika Dahlqvist om LCHF


Frukt är möjligen nyttigt, säger Annika Dahlqvist...

Veckan gick som vanligt med vindens hastighet. Den här veckan hann jag med att bevista två intressanta föreläsningar. Den ena föreläsningen var hölls av Annika Dahlqvist angående hennes kostprogram LCHF som jag tänkte berätta om här på formsnack. Den andra föreläsningen hölls av Karin Johannisson med anledning av hennes nyutkomna bok Melankoliska rum. Den sistnämnda kan ni snart läsa om på friskfaktorerbloggen (http://friskfaktorer.blogg.se/).


Ni kanske läste här i bloggen att min man Sven går på LCHF diet. Ni kanske också har noterat min ganska avvaktande inställning till olika dieter som lösning på både fysiska och själsliga problem. Däremot är jag väldigt intresserad av att få information om dem. I måndags (11/5) passade jag och Svenne på att gå på en föreläsning av lågkolhydrat-högfett-förespråkaren Annika Dahlqvist för att få lite mer kött på benen kring hennes filosofi.

Distriktsläkaren Annika Dahlqvist blev känd för den breda allmänheten då hon skapade rubriker i samband med att hon förbjöds att ge diabetiker kostråd som "stred mot vetenskap och beprövad erfarenhet". Kostråden hon gav till patienterna var att de skulle äta minimalt med kolhydrater och öka på fettet i kosten. Annika Dahlqvist valde att sluta sitt arbete men fick efter en tid rätt av socialstyrelsen. Hennes kostråd stred inte mot vetenskap och beprövad erfarenhet, kom man fram till.


Dahlqvist nämner en några studier som visar att diabetiker blev klart förbättrade med LCHF kost: Karlshamnsstudien http://www.nutritionandmetabolism.com/content/pdf/1743-7075-5-14.pdf

Kvinnors cancerrisk  sänktes inte med att äta lågfettkost: Womens Health Initative studie. http://www.nhlbi.nih.gov/whi/diet.htm

Dahlqvist nämnde dock också att det fanns studier som pekade i olika riktning. (Heder åt det). Hon fortsatte sedan med att berätta att hon själv inte ville tjäna pengar på sin blogg eftersom hon inte ville bli anklagad för att komma sina kostråd i vinstsyfte. Detta tycker jag (som jag även tidigare har skrivit i bloggen) är märkligt för om hon hade tjänat en massa pengar på detta, så kunde hon ju ha bedrivit intressant forskning för att bevisa sin hypotes. Numera har hon dock startat en fond som förhoppningsvis ska ge henne eller andra möjlighet till att forska kring LCHF.


Dahlqvist berättar också mycket intressant att hon under sina tidiga yrkesår hade väldiga problem med sin vikt, trötthet och svår värk och inflammerade leder. Hon provade otaliga dieter utan resultat tills hon stötte på LCHF. Denna rådde bot på samtliga av hennes problem. Ok, det köper jag. Säger hon det så är det så. (Själv tog jag mig ur många års ätstörningsproblematik med kolhydratdiet och vanlig husmanskost med försiktigt med fett. Jag kunde dock efter några år märka att det där med lite fett inte var så listigt och jag mådde mycket bättre med vanlig "normalkost". Genom att äta regelbundet förändrades hela mitt psykiska mående till det bättre. Jag fick då ork att ta itu med mina dysfunktionella tankemönster kring maten och kroppen. Så där ser man hur olika det kan vara.)


Hon förklarar också att högt blodsocker medför högt insulin vilket drar ned förbränningen och hon menar också att detta gör att idrottsmän "går in i väggen". Hon är övertygad om att de skulle prestera bättre med LCHF eftersom de då skulle använda fettmetabolismen hela tiden. Hon menar också att det är en massa myter kring kolhydrater. Kolhydrater är inte på något sätt essentiella (dvs. att de skulle behöva tillföras utifrån) utan de kan tillverkas av kroppen  d.v.s. gluconeogenes. Att kroppen skulle börja ta av vår muskulatur vid för lågt kolhydratintag avfärdar Dahlqvist. Detta sker bara vid svält. Den risk för syra-bas rubbningar som framhålls på många håll är också helt felaktig enligt Dahlqvist. Detta klarar kroppen av att sköta.

Dahlqvist menar också att folk blir trötta och tunga av kolhydrater och paltkoma är ett exempel på detta. Hon menar vidare kolhydraterna gör barnen hyperaktiva. Där kom min första stora invändning. Det struntpratet blir jag alltid lika irriterad av att höra. Detta är rena vandringssägner och ingenting annat och det retar mig att "de hyperaktiva barnen" alltid ska dras in kost och livsstilsdiskussioner. Barn har förövrigt inte samma näringsbehov som vuxna och inte heller samma förbränning och inte heller samma smakpreferenser. Däremot kan man säga ingen människa mår bra av en massa snabba kolhydrater i tid och otid men det är väl knappast samma sak?


Sedan kom Dahlqvist in på att livsmedelsindustrin har ett enormt inflytande på vilken kost vi har tillgång till vilket kanske inte är så förvånande men däremot att de styr forskning och kostråden från livsmedelsverket. De sponsrar faktiskt det mesta och många prominenta forskare är avlönade av livsmedelsindustrin och det är ju helt vansinnigt. Hur sjutton kan det få gå till så?


Dahlqvist berättade sedan om hur margarintillverkningen kom igång i vårt land. Efter att ha hört hur det går till att tillverka margarin som först är en brun illaluktande sörja som sedan bleks, doftsätts och smaksätts bestämde jag mig för att aldrig någonsin äta sådan smörja. Lite glad var jag över att höra att hon tyckte Bregott var ok. Äkta smör bakar jag med sedan många år tillbaka så det var ingen nyhet att det var det bästa. Dahlqvist säger att frukt är möjligen är nyttigt men hävdar att vi inte behöver frukt eftersom vitaminbehovet blir lägre om man äter LCHF.
(Fasligt tråkigt att inte äta frukt tycker jag.)


Smoothie. Förmodligen inte helt OK LCHF käk...

De vanliga ämnena i kostsammanhang kom upp d.v.s. tillsatserna. Glutamat-ämnet som vi nog är många som undrar hur det överhuvudtaget får finnas i vår mat. Att detta höjer aptiten och är rena rama rävgiftet har förhoppningsvis inte undgått någon. Om ni vill undgå att få i er det så får ni sluta äta soppor, såser, snacks m.m. Glutamat går under beteckningarna E621, mononatriumglutamat, MSG eller anges bara som smakförstärkare.

Sen kom Dr Dahlqvist in på sötningsmedel såsom aspartam och liknande i läskedrycker och detta skulle man sluta med eftersom det var onaturligt. Eftersom jag dricker Pepsi Max på helgerna så har jag givetvis kollat upp detta och hittills har man inte sett att detta ska vara skadligt. Däremot såg man något nedsatt kognitiv funktion om man drack ÅTTA liter lightläsk om dagen! Och om nu någon av dricker så mycket så är frågan om det är så mycket bättre att dricka sockerläsk i sådana mängder...
Sukralos är cancerframkallande enligt Dahlqvist och det bästa man kan göra är att utgå ifrån att sötningsmedlen inte är ofarliga. Det är ju ganska sorgligt för man vill ju gärna tro att den mat vi köper i våra matbutiker är ofarlig...


Sedan följde en frågestund och det verkade som om Dr Dahlqvist blev lite trött mot slutet, för då skenade hon iväg och sa att "alla ögonsjukdomar kan botas eller förbättras av LCHF, eller låt oss hoppas på det" !??


Nåväl vad blir min sammanfattning av detta?
Det finns flera frågetecken kring LCHF när det gäller friska individer och idrottsmän. Det saknas dock fortfarande ett bra vetenskapligt underlag som visar att en LCHF- diet på permanent basis är bra för hälsan. Jag blir fortfarande förvirrad när det gäller kolhydratintag och immunförsvaret. Tidigare studier har visat ett linjärt samband mellan glykogennivåer och immunförsvaret. Hur skyddar man sig ifrån skador och infektioner om man inte fyller på med kolhydrater efter passet? När det gäller idrottsprestationer så framkom det att inte ens herr Colting själv tränar utan kolhydrater och definitivt inte tävlar utan. Detta om man får tro tidigare refererade Marie Broholmer på SOK. De tränande själva som deltog på Marie Broholmers föreläsning uppgav att de inte orkar kvalitetsträna på LCHF men alla dess förespråkare säger att de är jättepigga och jättestarka när de tränar...

För inte så länge sen gick också Bengt Saltin, en mycket skicklig fysiologiforskare, ut och sa att man inte skulle fylla på med kolhydrater före, under eller efter passet eftersom det förstörde förbränningen och detta fick mig att spetsa öronen. Men sen kom tillägget: "om man är motionär och vill gå ned i vikt". Och det är ju intressant att det bara är motionärer det gäller. Sjunker prestationen alltså hos idrottare??? Det blir väldigt närsynt och fragmentariskt och tyvärr imponerar inte det här på mig. Jag måste veta mer innan jag blir övertygad.

Om jag eventuellt får mina klienter att gå ned mer i vikt men istället får dem att bli mer sjuka då är det faktiskt inte intressant. Om jag får klienterna att gå ned i vikt men inte får dem att känna sig bra i humöret då är det inte heller intressant. Om man inte orkar med jobbet efter ett träningspass då är det något som är fel. För mig handlar det om en helhet där man hittar en livsstil man kan leva med. Som jag har sagt tidigare så är inte problemet att komma ned i vikt. Svårigheten ligger i att kunna hålla vikten år efter år. Jag tror ju mer på de psykologiska faktorerna i en hälsosam livsstil men det är ju bara min egen åsikt. Är du intresserad av att läsa mer om LCHF så är adressen till annika dahlqvists blogg här:http://blogg.passagen.se/dahlqvistannika 

Ha det så gott!

Kram Åsa-Helena

Olivolja OK enligt Dahlqvist, men kanske inte lika bra som smör...


Kostdebatten är sinnessjuk - ordet för dagen är desinformation

Överläkaren Christer Enkvist går med buller och bång ut i media och konstaterar att man blir fet av frukt. Japp ni läste rätt, frukt! Den här slutsatsen kom denna knivskarpa hjärna fram till efter att ha läst en studie i Journal of Clinical Investigation om fruktossötade fruktjuicer! I bl.a. DN skriver Enkvist att det nu står klart att frukt i princip är skadligt och ger fetma och han drar upp ett par "verkliga fall" där personerna fullkomligt har rasat i vikt efter att ha slutat med den skadliga frukten. En kvinna hade slutat att äta två bananer om dagen och hade fullkomligt rasat i vikt. Enkvist uttrycker också förvåning om att det inte fästs avseende vid dessa fallexempel. Själv uttrycker jag förvåning över att en överläkare kan vara så utomordentligt okunnig och dessutom sakna normal logisk slutledningsförmåga.

1. Alla som har läst lite fysiologi och näringslära vet att man inte kan jämställa fruktjuice och drycker med fruktos med frukt som ju kräver tuggning. Det blir en helt annan insulinkurva.
2. Det är också skrattretande att Enkvist helt bortser från alla viktiga vitaminer och mineraler och unika kombinationer som finns i frukt och som inte går att ersätta med piller.
3. Enkvist borde omedelbart skickas på undervisning i vetenskaplig teori och metod för hur man kan tolka resultaten så jäkla illa som han gör det är baske mig värt ett pris.
4. Enkvist tycker att hans nämnda exempel ska tas som vetenskapligt stöd för att det är frukten som är den stora fetmaboven. Han har inte funderat över hur en kontrollerad studie görs? 

Jag hade faktiskt struntat i att kommentera detta om jag inte hade vetat att många faktiskt tar fasta på detta. Min gamla mor ringde upp och sa att nu skulle hon sluta med bananerna för hon hade själv undrat över varför hon inte går ned i vikt. Nä det är ju konstigt, snabbmat i mikro och minimalt med motion, det är märkligt att hon inte går ned i vikt.
Men vad skönt att vi nu har kommit på att det är bananernas fel! Jag måste genast rensa bort all frukt vi har hemma, för det är ju mitt största problem när det gäller sonens kosthållning. Just att han äter så mycket frukt...

Det är något märkligt med kostdebatten. Den går ut på att en salig blandning av självutnämda experter skriker ut det ena märkliga budskapet efter det andra. Man har inte någon som helst avsikt att sprida god och väl avvägd information utan man ska vinna ett polariserat krig kring religionen kost. Det är också märkligt att människan som anses vara en högt stående varelse inte klarar att lista ut vad den ska äta. Det klarar faktiskt de flesta djur...


Se upp för den farliga frukten. Den innehåller både vitaminer, mineraler och fibrer. Uschiamej!

Bananer är särskilt farliga. De innehåller ju bl.a. tryptofan och det kan ju aldrig vara bra...

Ha det så gott
Kram Åsa-Helena

RSS 2.0