Träning och förkylning = alltid samma dilemma

Usch häromdagen kände jag mig tjock i halsen när jag vaknade. Och en och en halv timme senare skulle jag ha en spinningklass. Väl medveten om risken att få inflammation i hjärtklaffarna (endokardit) eller hjärtmuskelinflmmation (myokardit) om man tränar med halsont så känns det aldrig roligt att köra klass då. Det är faktiskt inte så att man ringer upp folk klockan fem på morgonen och frågar: "Hej! Kan du ta min spinningklass om en och en halv timme!"
Men nu är ju spinning en sådan aktivitet som man faktiskt kan köra lugnt på om man har självdisciplin. Jag körde med pulsbältet som alltid och var såå duktig och höll mig inom min tänkta låga pulsgräns ända till Mando Diao-låten Im gonna dance with somebody kom då jag glömde bort mig för ett ögonblick. Det är dynamit i den låten. Nåja min kropp tycks ha förlåtit mig och jag har klarat av alla dagens patienter, ringt alla samtal och skrivit klart två Fysisk Aktivitet på Recept.
Jag har också läst i Unni Drougges bok Boven i mitt drama kallas kärlek men när jag kom till sidan 126 där hon meddelar sina barn att de hädanefter skulle bo hos sin far, fick jag så ont i magen och blev så arg på hur någon kan bära sig åt som hon. Svika sina barn. Hellre hugger jag av mig armarna! Jag fick en sån vansinnig längtan efter min egen goa, coola tonårsgrabb som har blivit för stor för att ha tid för morsan och Svenne.
Jag har övertalat honom att följa med och se Harry Potter. JAG VET att jag är sentimental men vi har sett alla Harry Potter tillsammans. Vår trivsamma trio. Som numera har blivit en dammig duo...

Kramar Åsis


När ni funderar på hur ni ska hinna med barnen, så kan jag meddela att det kommer en tid när de inte har tid med er...


Här tävlar jag triathlon. Ja som ni ser så var jag i god form då. 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0