När ska idrottstränare börja fatta?
Jag vet inte för vilken gång i ordningen jag stöter på en klient som har problem med sitt ätbeteende som berättar att det hela har börjat med en kommentar från en idrottstränare om att hon borde gå ned i vikt eller att hon har gått upp i vikt. Varje gång blir jag lika förbannad och frustrerad över att det ska vara så svårt för idrottstränare att förstå vilken otrolig skada de orden ställer till med.
Om man nu vill komma till rätta med dåliga kostvanor på idrottsklubbarna så får man baske mig göra det kollektivt och kostråden som ges ska följa vanlig svensk praxis för energiberäkning (inte svältkost som på en del håll-skräckexemplen är många). Det man eventuellt tror sig vinna på att få någon deltagare att gå ned i vikt är verkligen ett korkat risktagande. Vilket är bättre - att ha en idrottare som väger nåt kilo för mycket och mår bra eller en idrottare som får en ätstörning, går sönder och måste sluta helt?
Morr från ilsken Åsa-Helena
Funktionell träning - finns det icke funktionell träning?
Svaret är både ja och nej. Den klassiska beskrivningen av funktionell träning är att den involverar muskler vi använder oss av i vardagen. Men det blir ju en märklig beskrivning eftersom vi ju faktiskt vill träna sådant som vi INTE använder oss så mycket av i vardagen också.
Nej en bättre förklaring, enligt mig, är att man använder sig av komplexa rörelser som tränar många muskler och leder samtidigt. Många lägger också till komponenten av balans och ytterligare några betonar vikten av att träna kroppens sju basrörelser dvs knäböj, utfall, böjningar, frånskjut, drag, vridningar och gång. Sett ur den synvinkeln så borde ju även den klassiska gymträningen också vara funktionell eller? Ja det skulle man kunna säga eftersom vi faktiskt inte har några muskler i kroppen som vi inte använder, men den är inte riktigt så funktionell som den skulle kunna vara.
Den klassiska gymträningen där man tränar mellan 6-10 repetitioner inriktar sig på bodybuilding dvs att bygga muskler. Här inriktar man sig på att involvera och isolera specifika muskler och alltså inte få med så många som möjligt.
I styrkelyft gör mellan 1-5 repetitioner och satsar på maximal kraftutveckling (och styrka) och använder sig av så många muskler som möjligt. D.v.s. alla muskler som kan hugga i och jobba ska göra det. Den senare typen av styrketräning kan mycket väl sägas vara funktionell även om det inte är vad man vanligen menar med funktionell träning på gymmet.
Ett exempel på riktigt effektiv funktionell träning är träningsformen cross-fit även kallad X-fit m.fl. namn. Det här är riktigt effektiv funktionell träning som ger stor effekt på liten tid. Här tränar man både styrka, balans, koordination och kondition. Räkna med att få träningsvärk men till skillnad från klassisk "byggning" blir den jämnt fördelad över kroppen och du kommer att märka att du har jobbat med såväl djup som ytlig muskulatur. Även träning med pilatesboll är riktigt effektiv funktionell träning så kolla med fördel in tidigare inlägg om träningsprogrammet med pilatesboll i DN.
Motion stimulerar nybildning av hjärnceller
I denna avhandling från 2007 förklaras hur det kommer sig att motion kan ge en likartad effekt som antidepressiv behandling vid depression. Motion stimulerar nämligen nyproduktionen av hjärnceller i hjärnans Hippocampus, som är ett område som bl.a sköter minnesinlagring och minnesfunktioner. Läs mer om avhandlingen på:
http://ki.se/ki/jsp/polopoly.jsp?d=24129&a=55621&l=sv eller ladda rent av ned den i fulltext:
http://diss.kib.ki.se/2007/978-91-7357-246-0/thesis.pdf
Ny termin och nya utmaningar på gymmet

Bra artikel i DN söndag idag om funktionell träning med pilatesboll

Jodå jag försöker att träna lite sånt själv ibland...
Kram Åsa-helena